Har tillbringat i princip hela dagen i sängen eller soffan med en knasboll, det är lite kul hur lika vi är på vissa sätt, men ändå så olika.
Däremot är det läskigt att han är som en blandning av K och J, så samtidigt som jag glömmer bort allt för en stund så blir jag samtidigt påmind om allt ändå.

Jag vill verkligen få gå vidare och lämna allt bakom mig, men jag kan inte lämna de oavslutat så jag när jag åker hem måste jag ta tag i det, trots att det kommer va jobbigt.
Tur jag har J jag kommer kunna snacka med, han vet om allt, eller ja nästan.. He understands.



Näe, man kanske borde sova..
börjar ju ändå kl 8 imorgon.