Jag är inte fit for fight nånstans!
Kom hem på nyårsafton, kvällen hade kunnat vara bättre om jag fått tillbringa den i dorotea, men det kunde jag inte.
Fick iaf prata med Patrik under tolvslaget och det behövdes. Fick några intressanta sms också, vissa vill jag helst bara glömma men vissa behövde jag. Få tillbaka lite mer tro på mänskligheten..

Nyårsdagen; For till hotellet för att träffa Uffe som fixar ljuset till nyårsrevyn, mådde apa men tänkte att det nog bara var lite huvudvärk, när jag väl kom hem x-antal timmar senare hade mitt ansikte antagit en mer grönvit nyans och det var svårt att få i sig nån man överhuvudtaget. Stoppade i mig värktabletter och sen bodde jag på soffan resten av kvällen, med migrän, illamående och feber (Det även efter värktabletterna, då har ni en aning om hur illa däran jag var). Flyttade mig till en madrass på golvet när det var dags att sova eftersom jag vägrade i sten att gå upp för trappen till mitt rum och sova.
Så sen dess har jag endera legat på soffan eller legat på madrassen på golvet i vardagsrummet och mått pyton, idag har jag gjort stora bedrifter, jag har plockat undan madrassen, burit upp mina sängkläder och bestämt mig för att sova i min egen säng i natt.


Imorgon kommer Patrik tillbaka, jag saknar honom! Han är det bästa jag vet och så fort jag inte är med honom så känns allt tråkigt och ensamt.
Dessutom slipper jag sova själv imorgon, det enda jag kommer ha som är dåligt är mitt samvete eftersom jag säkerligen kommer smitta honom!

Jag längtar iaf <3