Finally!
Idag och igår har varit underbara! Patrik är mer underbar än jag någonsin kunnat tänka att han kunde vara och han var ju redan så underbar så de räckte och blev över innan så de är inte lite nu!
Sen jag slutade jobba igår har vi bara myst och haft det hur lugnt och skönt som helst.
Fast iofs, jag var ju inte så speciellt rörlig igår tack vare min lilla olycka på MB, hjälpte treorna plocka ner efter codan och snavade över en byggställning (JA en byggställning, modell stor! jag vet fortfarande inte hur jag lyckades) hur som helst så snavade jag över stålbjälken längst ner och lyckades vrida knät ur led igen!
Det är väl 4-5 ggr jag lyckats nu. Fast som tur var så hoppade knäskålen tillbaka så jag behövde inte åka plingplong taxi som jag gjort tidigare. Behövde bara lite assistans av Åsa (underbara människa, förlåt om jag skrämde livet ur dig av mitt fall) så hon rätade ut benet åt mig så jag kunde känna att det låg rätt. Och ja, skrämde väl ihjäl halva skaran av de som befann sig på MB av mitt fall eftersom det blev väl ungefär plattfall på golvet och att jag sen låg där och inte svarade på tilltal gjorde nog inte saken bättre, kved fram några få ord men när Åsa väl rätat ut benet kunde jag iallafall röra på mig igen.
Men idag har det gått riktigt bra, kunde gå nästan som vanligt igår redan efter bara några timmar men kunde inte sitta stilla för länge för då gjorde det bara ont så nån resa till Dorotea blev inte av,
Sen jag slutade jobba igår har vi bara myst och haft det hur lugnt och skönt som helst.
Fast iofs, jag var ju inte så speciellt rörlig igår tack vare min lilla olycka på MB, hjälpte treorna plocka ner efter codan och snavade över en byggställning (JA en byggställning, modell stor! jag vet fortfarande inte hur jag lyckades) hur som helst så snavade jag över stålbjälken längst ner och lyckades vrida knät ur led igen!
Det är väl 4-5 ggr jag lyckats nu. Fast som tur var så hoppade knäskålen tillbaka så jag behövde inte åka plingplong taxi som jag gjort tidigare. Behövde bara lite assistans av Åsa (underbara människa, förlåt om jag skrämde livet ur dig av mitt fall) så hon rätade ut benet åt mig så jag kunde känna att det låg rätt. Och ja, skrämde väl ihjäl halva skaran av de som befann sig på MB av mitt fall eftersom det blev väl ungefär plattfall på golvet och att jag sen låg där och inte svarade på tilltal gjorde nog inte saken bättre, kved fram några få ord men när Åsa väl rätat ut benet kunde jag iallafall röra på mig igen.
Men idag har det gått riktigt bra, kunde gå nästan som vanligt igår redan efter bara några timmar men kunde inte sitta stilla för länge för då gjorde det bara ont så nån resa till Dorotea blev inte av,
Kommentarer
Trackback