Det blev en intressant dag igår, gick till arbetsförmedlingen vid halv tio och fick se en silvrig volvo krocka in i en parkerad bil, hade inte människan fått för sig att sladda i korsningen så hade det aldrig hänt.
Sen fick jag sitta på kursen till nästan halv fem innan jag äntligen tog mig därifrån. Gick till Robin och intog lite kaffe
och var social med han ett tag, ringde Natalie som sa att hon skulle ringa senare när hon var på väg hem men ingen hörde av sig..

Gick hem och fixade middag, såg film och kliade katten samtidigt som jag insåg hur ensam det känns när man är van att alltid vara två..

Och när min sötnos äntligen ringer så känner jag mest för att börja gråta för han låter inte som sig själv, sen får jag höra en hel historia och då vill jag bara ha hem honom ännu mer!
Har har fått stå ut med nog mycket, han behöver inte uppleva mer såna saker.
Så han kommer hem snart, inte idag, men i veckan.
Så jag kommer inte behöva vara ensam i två veckor, han kommer kunna vara med och fira mamma när hon fyller år.

Jag kan verkligen inte vara utan honom, det känns helt fel när vi är så långt ifrån varandra speciellt när det är så länge.

Kanske dags att fixa middag och sen fixa lite till.
Han kommer bli överraskad när han kommer hem.