Efter två månader, då jag äntligen börjar glömma dig, då du inte längre är lika tydligt fastetsad i mitt minne, DÅ skriver du till mig, då påminner du mig om att du faktiskt fortfarande finns. Att du fortfarande existrerar, du är bara inte lika nära som du en gång var.

jag saknar dig pojke, för du var en av de som gjorde sommaren till vad den var.
jag saknar kvällarna med dig då vi såg film, jag saknar ditt busiga sätt. Ditt leende och dina kramar.