du är inte värd mina tårar

Jag känner verkligen hur bloggen har fått lida senaste tiden, men först mådde jag bajs för att jag förlorade kontrollen över precis allting i mitt liv, sen var det P&L och jag hade fullt upp med att vara ute och samtidigt försöka återfå kontrollen, veckan efter återtog jag all kontroll och ordnade lite inför arvika samt umgicks med syster och hennes man, samtidigt som jag försökt klämma in att umgås med J så mycket jag bara kan bara för att jag vill.
Sen Arvika i en hel vecka och springa runt där.
Sen komma hem, och nu ska jag snart iväg igen känns det som, mams och paps är här nu, imorgon ska mamma på anställningsintervju i sthlm för sitt förhoppningsvis nya jobb, och sen bär det av norrut.

Det har inte ens gått en månad sen jag tappade kontrollen helt och allt rasade, nu har jag plockat ihop större delen av bitarna som rasade samman, jag har kontroll igen, jag börjar känna mig som mig själv, den jag, som jag tappade bort någonstans på vägen mellan januari och juni.

Jag ska komma på vad jag vill med mitt liv, jag vill veta vart jag vill ta vägen, var jag vill bo, vad jag vill jobba med.
Och laga det som fortfarande är trasigt inom mig.

Nu är mams och paps på biltema och sen ska de fixa mat, tiger sitter ute på uteplatsen och jag sitter inne och ser på NCIS och skriver här. Funderar lite på livet och tycker det mesta känns ganska bra för tillfället.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0