Har verkligen haft fullt upp och ingen tanke på att blogga.

Var som sagt nollning i två veckor, missade de sista tre dagarna för en hemresa, den sista innan jul.
Farmors begravning, verkligheten har hunnit ikapp, det har börjat sjunka in, hon finns inte mer, aldrig mer hennes aldrig svikande glada humör, aldrig mer middagar hemma hos hon och farfar där hon tvingar i oss mer mat för att den annars blir dålig.
Aldrig mer solvarma jordgubbar med grädde och socker en fin sommardag.
Men i mitt hjärta kommer hon alltid finnas, där finns hon och fortsätter vara världens bästa farmor.

Resan hem från Lycksele blev en mardröm, vi började lugnt med en försening från umeå eftersom bussens bakre dörr inte gick att stänga, sen fortsatte det med en olycka mellan sundsvall och hudik så det blev ersättningsbuss däremellan istället för tåg.
Väl i hudik blev det att kliva på ett överfullt tåg där hälften av passagerarna fick stå eftersom det var ett tidigare tåg som också var försenat, på det tåget var det även stopp i toaletter och det rann vatten från taket. Jag Hade tur som fick en plats i bistron så jag ändå fick sitta ner.
När vi kom till gävle var vi över en halvtimme försenad. Tågen man hade kunnat åka med hade gått.
Så vi skulle få en buss. Det hade sagts att bussen skulle i princip stå och vänta på oss när vi anlände, bussen var inte på plats förrän 22.40, vi anlände till gävle 21.10 ungefär.
22.45 begav vi oss äntligen från gävle, och busschauffören kläcker ur sig att han aldrig kört den vägen.
Till slut var allt bara så löjligt att det enda vi kunde göra var att skratta åt allt.
21.45 var den ursprungliga tiden jag skulle varit framme, jag kom fram 00.20.
Hade J som var snäll nog att skjutsa hem mig iallafall.

Så nu är jag tillbaka i vardagen igen, vissa stunder är tunga och hela tiden tänker jag på saker,
känns som det är dags att vara ensam på riktigt nu, eller jag vet inte, jag vill vara ifred men ändå inte.
Borde prata med K och P..
Vet inte längre var jag har mig själv, och jag borde prata med J också..
Men vad ska man säga?